Friday I'm in love

Turligt nog var den italienske charmoren en bakfull zombie igar, sa vi ska ga och kika pa modern konst idag istallet. Bara den inte ar for modern. Mamma, minns du Louisianautstallningen som gick ut pa att massa dansande nakna manniskor visades pa storbildskarmar? Inte riktigt min kopp te det dar.

Igar gick jag, Mirjam, Niklaus och nagra till och sag Dorian Gray. Med Colin Firth. Ih! Den var jattejattebra. Och biosalongen var jattejattestor. Vi var lite sega sa vi kom inte dit forran en kvart innan filmen skulle borja och da fanns det 120 biljetter kvar. Anda var salongen full med folk.

Efterat tog vi en ol pa en pub som spelade massa the Hives och dar jag traffade en kille vars pappa var fran Sverige. Sa han kunde pyttelite svenska och hade jobbat i Goteborg nagra manader forra aret. Fascinerande att man kan bli sa glad bara av att traffa nan som kan rakna till tio och saga hej pa ens modersmal.

Nu borjar min lektion. Och har sitter jag. Oops.

Kommentarer
Postat av: Mamman

de dansande nakenfisarna glömmer jag aldrig! Och inte heller känslan av hur korkad och dum jag kände mig: fånstirrande som en idiot på något, kallat "KONST" men inte förstod alls!

2009-09-11 @ 10:33:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0